Grand Canyon. Stort, otroligt stort faktiskt. Vi lite naiva stockholmsbor tänkte att man kan väl promenera ner en bit och sen tillbaka, eller? Ehh nej. Varningsskyltar överallt om att man dör om man inte har en pool med vatten med sig att dricka och man måste vara maratonfit för att orka. Så vi nöjde oss att följa en stig längs med kanjonen. När vi tittade ner för stupen kan jag nästan svära på att jag såg jordens kärna. Ska säga att jag är väldigt höjdrädd. Står jag på ett bord får jag svindel, så att stå för nära kanten var inte riktigt för mig. Till en början fick jag anstränga mig från att skrika i panik när Madde ställde sig vid kanten och tittade ner. Helst ville jag dra bort alla galna människor som stog för nära och fråga om dom hade dödsönskan. Ok, jag sa faktiskt till en kvinna att hon inte skulle stå så nära kanten. Kunde ínte låta bli. Jag fick grym svindel av att titta på henne. Hon var snäll och sa att hon skulle försöka att inte ramla i.
En kul grej med amerikanerna är att de är väldigt artiga. Alla som är i medelåldern och äldre hälsar och frågar hur man mår. En vanlig fråga är oxå are you having fun yet? Lustig fråga att ställa till främlingar man möter. Vad ska man svara på det? Yes, very fun thank you. Eller awsome time ma'm/sir, are you having fun yet? Mest blir det Hi, how u doin?
Vi lämnade Grand Canyon i skymningen, då får man åka genom en skog. Där fick vi se ett gäng bilar stå längst kanten med blinkerserna på. Trodde först att någon krockat, men när vi kom nära såg vi att alla stannat för att titta på en flock hjortar (tror jag att det var) en liten bit in i skogen. Vi stannade fårstås oxå, och jag sprang ut med kameran i hösta hugg. Blev väl typ hundra bilder eller så medan jag smög närmare och närmare. Till slut stod jag bara ett par meter ifrån dom. Mäkta imponerande naturupplevelse idag. Känner mig helnöjd. Nu har vi lite kraftåterhämntning sen ska vi ut på baren i lilla staden här och dricka lite öl. God kväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar